söndag 18 november 2007

Hunden VI

Oron ringlar som ormar kring hundens magra kropp. Men det är en mycket klok hund som inte ger efter för känslan, utan koncentrerar sig på tungan som hänger ut ur käften och bekantar sig med allt det nya. Hunden plirar med klistrallögonen och andas ut ett litet moln av upphetsning. Det är tidigt morgon och gumman har ännu inte stigit upp. Hon ligger på kökssoffan och snarkar hemtrevligt. Tycker hunden.

Inga kommentarer: