Hunden II

När var hunden försvunnen? Den rörde sig i omgivningarna och väckte uppsyn. Länge, länge irrade den runt sökande efter varma händer och mjuka röster. Någon gång under våren fann den en svag doft av kanel och förstod att det fanns liv. Hunden tuggade och drägglade och rörde lätt på svansen. Att skälla var inte lönt, eftersom vintern redan hade hade ombesörjt den besvärjelsen.