torsdag 8 november 2007

Hunden III

När hunden vaknar är det inte längre kallt. De sterilt vita väggarna har förvandlats till en varmröd blomsterkavalkad. På ena väggen sitter en rektangulär tickande låda, Du skulle kalla det för ett pendelur. Rummet doftar honung och kanel, men det vet inte hunden. Hunden känner in viss ängslan inför de annorlunda intrycken.

Babuschka

Den här kvinnan tycker inte om blinier,
men det gör hela hennes familJ!

Madame!

25 g Jäst
5 dl Mjölk
2 dl Bovetemjöl
2 dl Vetemjöl
2 Äggula

Tillbehör:

 3 hela saltgurkor skurna i fyra längstgående "kvartar"
1/2 äggkopp med flytande honung eller lönnsirap per man

Blinier

Till skillnad från svenska pannkakor (plättar, min anm.) innehåller ryska sådana - blinier - jäst och bovetemjöl. Detta ger pannkakorna en svagt syrlig arom och smak. Till blinier äter man en frisk blandning med smak och sälta av stenbitsrom, hackad lök och creme fraiche. Varje person förser sig med den mängd han eller hon föredrar till blinierna.

Smula ner jästen i en skål. Värm mjölken fingervarm (37°). Häll lite av den över jästen och rör tills den är upplöst. Rör ner båda mjölsorterna, äggula, resten av mjölken och salt. Rör smeten slät och klimpfri. Täck skålen och låt smeten jäsa ca 1 timme i rumstemperatur. Blanda i gräddfil. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd ner det i smeten. Hetta upp en plättpanna eller bliniepannna med lite matfett. Klicka i smten, ca 1 1/2 msk till varje blinie. Vänd dem när de har jäst upp och stelnat på ovansidan. Servera dem nygräddade med tillbehören i små skålar som var och en förser sig med.

Tips: I riktigt festliga sammanhang bjuds blinier med rysk kaviar. Lax-, sik- eller löjrom är en annan fin variant.

Hunden II

Så hunden får stå där år ut och år in. Den är ingen vanlig hund och lever heller inte som en vanlig hund. Dess hesa, dova och hart när vibrerande skall har ekat mot rummets väggar, krakelerat pistage, minst sedan sjuttiotalet.

En dag minns du den gång du var på sjukhuset och hämtade ut din nära, hur hunden stod där med sina kvarts- och skifferögon och en sorts sorgsen hopplöshet i hela sin hållning.

Du har blivit en kändis nu, inom gigerpoesi, och tjänar gott nog att försörja både dig och det stora rådjursbestånd som du samlat på dig under årens lopp. De kargare åren på fjällen har verkligen gjort dig gott, och det är först nu du inser att hunden är något som länge skällt på uppmärksamhet långt inne i din kammare.

Men när du kommer tillbaka till sjukhuset är det sedan ett par år helt nedlagt, och rummet alldeles tomt.

Tops

Tops

De är ju gjorda för öronen
Och egentligen inte särskilt bra för matlagning

Hunden I

På sjukhuset finns en turkos och lite sliten brits. Brevid den står en grå och tufsig hund och tittar på dig med sina kristallögon. Den ser ut att vara ungefär lika gammal som britsen. Hunden skäller lite matt, inte särskilt högt, men det ekar i det lilla rummet. Du finner ett visst obehag i ljudet. Någon du känner har just varit där men lämnat rummet. Vetskapen om att också du snart ska lämna rummet ger dig en viss lättnad. Hunden stannar kvar, den kan inte göra annat. Alla som har lämnat rummet känner en lättnad över att få vara med sina nära. De tänker aldrig på hunden som står där i sitt inre mörker med sina kristallögon, och väntar på en varm hand som smeker den tills den slutar skälla.

Inga sköterskor får vara i rummet och om de fick skulle de inte vilja. Det är bara läkare i blå eller röd rock som får komma in och ibland de anhöriga.

Efter

Efter mörkret var en gumma

när tre ägg hade kläckts

och solen tagit färgen av en apelsin

var det fjärde dygnet

Gumman lagade blinier

sylt och grädde